Vitaminer för kropp och knopp

Forskning om vitaminer började för så kort tid som ca 100 år sedan med analyser av vissa typer av sjukdomar som skörbjugg, engelska sjukan med flera. Resultaten visade att dessa sjukdomar uppkom då ett visst ämne saknades och man valde att kalla dessa vitaminer. Bland annat så visade det sig att det var brist på C-vitamin som låg bakom skörbjugg och brist på D-vitamin bakom engelska sjukan.

Dock är idén om att kroppen behöver vissa nödvändiga ämnen gammal och kan spåras ända tillbaka till Hippokrates, som upptäckte att lever var bra mot nattblindhet. Det man vet idag är att det inte var just levern som hjälpte och botade, utan de A-vitaminer som det är gott om i lever.

DRI – rekommenderat dagligt intag

Åsikter om vilka mängder av vitaminer som kroppen behöver och vad som ska rekommenderas, finns det gott om och de flesta är olika. Mängden brukar mätas i vad som kallas DRI. DRI är dagligt referens intag och är ett tal som har fastställts av EU för märkning av livsmedel och kosttillskott. Mängden är i allmänhet för 100% vald för att man ska fungera normalt, men anger inget av det egentliga behovet. Det som dock kommit fram är att det är svårt att överdosera vitaminer, det vill säga att få vitaminförgiftning. Forskare bland annat i USA hävdar detta och hänvisar till den forskning som visar att större vitamindoser kan hjälpa till att öka hälsan. Då informationen och kunskapen fortfarande är rätt så ny, finns det lite som är säkerställt. Det har visat sig till exempel att för höga doser och vid långvarigt användande kan A-vitamin vara skadligt.
Ditt behov av vitaminer och mineraler skiftar beroende på ålder, kön och den livsstil du valt.

Olika slags vitaminer

Naturliga vitaminer finns i vår föda, och de finns som vattenlösliga och fettlösliga. Till de sistnämnda räknas bland annat vissa A-, D-, E- och K-vitaminer. De fettlösliga kan kroppen spara på och de kan lagras under längre tid i kroppen. De vattenlösliga har inga depåer i kroppen och därmed uppstår det lättare en brist på just dessa vitaminer. Exempel på vattenlösliga vitaminer är B- och C-vitaminer. Dessa lagras ej utan försvinner ur kroppen tillsammans med urinen.

Vissa vitaminer fungerar även som antioxidanter och skyddar kroppen mot bland annat fria radikaler. C- och E-vitaminer är några av de största källorna till antioxidanter. Till skillnad från vitaminer kan kroppen faktiskt själv tillverka en viss del antioxidanter, men inte i tillräckligt stor mängd, och de antioxidanter vi får i oss hjälper kroppens förmåga att skapa egna. C- och E-vitaminer får vi först och främst i oss genom frukt, bär och grönsaker. Olika frukter och grönsaker innehåller olika typer av antioxidanter och detta kan man se på färgen. Så att kombinera sin kost efter färgskalan kan hjälpa oss att se till att vi får i oss en balanserad kost. Även grönt te är en stor källa till antioxidanter.

Komplettera med kosttillskott

Näringsinnehållet i maten har för vissa ämnen minskat i takt med att livsmedelsproduktionen alltmer inriktats mot kvantitet istället för kvalitet och varierar även beroende på odlingsplats och sätt. Hantering, transport, industriell bearbetning och tillagning är också en källa till reducerat näringsinnehåll i maten. Energibehovet i det moderna samhället är lågt hos fysiskt inaktiva individer, som därför även med en bra kost riskerar få suboptimala mängder av essentiella näringsämnen. Det kan därför vara en bra idé att komplettera en näringsriktig kost med kostillskott som innehåller flera olika vitaminer.